söndag 29 juli 2012

En jävligt bra lördag

Det var tryck i segersången efter matchen...
Viktigt. Viktigt. Viktigt. I gårdagens omstart av division tre nordöstra knep blåränderna en blytung trepoängare efter 1 - 0 hemma mot Söderköping. Men vi tar det från början...

Prick timmen innan IFK Berga sparkade igång sin match på Bergaviks IP stod jag hemma i vardagsrummet och sjöng (?) den svenska nationalsången. Herrejävlar. Just nationalsången frambringar alltid en liten glädjetår när man ser svenska idrottare på den globala idrottsarenen. Man blir liksom lite extra svensk och ögats främre tårkanal gör sig gärna påmind. Idrott berör. Denna dag skulle de blågula tjejerna möta damernas svar på Barcelona i OS-fotbolllen, Japan. Just OS är ohyggligt stort å mediabevakningen är extrem. Vi får det mesta serverat framför TV-apparaten och det är inte svårt att trolla bort några timmar framför skärmen.
 
Hann med att följa de svenska damerna till halvtid mot japanskorna, 0 - 0 (vilket även blev slutresultatet), innan cykeln begav sig mot livefotboll på Kalle Roséns grymma gräsmatta nere på Bergavik. 
 
Fotbollsmässigt var det ingen stor underhållning bergabröderna och Söderköping bjöd på. Värmen låg som en tung slöja över Kalmarsund och på plan var det många av spelarna som chippade luft redan efter ett par minuter. Den enda aktören på planen som hade rejält med luft i lungorna var den svartklädda mannen i mitten, som allt som oftast, blåste sönder matchen i första halvlek. Ett visst spelövertag för Söderköping där skytteligaledare Niklas Moberg visade sig vara en svårfångad herre, men blåränderna understödde och täckte upp för varandra på ett föredömligt sätt och keeper Tommy Berg sattes inte på några större prov.
 
Segerskytt Niklas Rydasp intervjuas av Barometens utsände...
Efter 7 minuter kom så matchens avgörande och det var inte vilket avgörande som helst. Det var som en våt dröm för oss fotbollsälskare. Robin och Billy vinner bollen på mitten och levererar bollen ut på högerkanten där Niklas Rydasp först drar en gubbe, väggar sig sedan igenom hela försvarslinjen med Simon "Tjappe" Gustafsson (4 - 5 klockrena väggar) och avslutar med att dra sista gubben innan han behärskat placerar bollen intill stolpen.
 
 
 
 
Min gamla träslöjdslärare ställde sig garanterat upp i graven och applåderade över hur elegant blåränderna "sågade" sig igenom Söderköping. Ibland är fotboll magiskt vackert och målet i sig var värt hela entrepengen denna dag. En hygglig öppning i debutmatchen från start i trean av yngste Rydasp!

I halvlek nummer två fick Söderköping ett ännu större bollinnehav och bergabröderna hittade sällan tre pass inom laget innan man blev av med bollen. Det saknades rörelse hos hemmaspelarna och passningsspelet hade definitivt mer å önska. Till blårändernas fördel ska dock sägas att de ännu en gång visade upp ett nästintill prickfritt försvarsspel där försvarslinjen hela tiden låg rätt och täckte upp för varandra. Men som blåvit supporter vill man gärna se lite mer. Man vill se ett större eget bollinnehav där vi skapar fler offensiva möjligheter och där vi på hemmaplan presterar ett bättre "eget spel". Vi vill helt enkelt se lite mer sprudlande anfallsfotboll "mot skogen". Samtidigt ska vi komma ihåg att vi har en hel drös klasspelare skadade och borta och sett till truppens prestation i det defensiva jobbet så blir det återigen tummen upp. Vi känns ramstarka. Mina färgade glasögön levererar följande topp tre:

Robert Conde. Jag säger bara Robert Conde. Oavsett vilken position han dyker upp på så garanterar det kvalite. Igår fick han spela mittback då Lantzen var bortrest och som han gör det. Klok som en pudel i positionsspelet. Listig som en räv i duellspelet. I går regerade R Conde.

Våren stora överraskning och försvarsprofil Emil Håkansson fortsätter att leverera. Emil är stark i kroppen som en grizzlybjörn och måste göra sitt livs säsong. Nästan omöjlig att ta sig förbi i man-man-situationer och vet när han ska ta duell eller falla i djupet. Jag är imponerad.   

Trean delas av Calle Holm och Niklas Rydasp. Calle är väl ingen utpräglad forward, men däremot är han en utpräglad fighter. Han tar duellen, han vinner kampen i luften och men lite flyt hade han satt någon balja till blåvita Berga. Niklas Rydasp avgör matchen i en briljant fotbollssekvens som innehåller teknik, spelförståelse och ett kombinationsspel som taget ur en instruktionsvideo från Svenska FF. Vi ser fram emot fler högtidsstunder.
 
Ordförande Mårtensson var både speaker och musikansvarig denna dag.
Musikvalet kändes som om vi befann oss på en gammal folkpark på 60-talet, men ordförande njöt...

Det fanns en påtaglig glädje hos blåränderna efter slutsignalen. Segersången ekade tungt i omklädningsrummet och det kändes som en jävligt bra lördag / BloggarBill    
 

Inga kommentarer: