Igår nåddes man av det tragiska beskedet om att Sveriges landslagsmålvakt i ishockey omkommit endast trettio år gammal. All fokus på idrotten och glädjen som det medför tappade gnistan och istället infann sig en stund av eftertanke.
Konstigt att man blir så illa berörd av en människas bortgång som man inte kände personligen, det dör ju människor i unga åldrar varje dag utan att man höjer på ögonbrynen. Dock var Stefan Liv en idrottsprofil både på och utanför rinken vilket gjorde att man som idrotts intresserad känner en närhet. Eftertanken gav också uttryck i hur förgängligt allt är och vad fort allt kan förändras. Varje stund i tillvaron är av största vikt, i dagens samhälle skall allt gå så fort. Kanske man måste stanna upp och njuta av det som sker just nu. Strunt samma om det är måndag och långt till nästa helg, njut av livet idag.Ta vara på och om varandra. Glöm inte att tala om för dina nära och kära hur mycket du håller av dom.
Förutom de tillfällen som man sett Stefan Liv via TV så har jag ett minne i en match I Scandinavium mot mitt lag Frölunda. Han var en gigant trots att Frölunda vann. Efter Henke Lundqvist är han nutidens bästa svenska målvakt. Stefan kommer nog inte mest bli ihågkommen som målvakten utan för att varit en sann idrottsman och ett föredömme för ungdomar.
Skänker min tanke till Stefans nära samt hela Lokomotivs anhöriga.
Ni som har några år på nacken minns att en annan av världens bästa målvakter omkom i en bilolycka i USA. Pelle Lindberg, enligt NHL en av de största de haft på andra sidan
atlanten. Pelle spelade flera landskamper för Sverige och spåddes bli den största genom tiderna. Nu när historien återupprepas kommer gamla minnen åter.
Sköt om er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar